Fakta om tävlingar och prov med länkar till mer information och regler

( källa: Svenska Brukshundklubben ,Svenska Kennelklubbens hemsida och Svenska Vinthundklubbens kommitté för lure coursingprov och tävlingsregler )

Agility

Agility handlar om att på kortast möjliga tid och utan fel eller vägringar ta sig igenom en hinderbana. I agility kan man tävla både individuellt och i lag. Tävlingarna är öppna för alla hundar över 18 månaders ålder. Agility är en modern och publikfriande tävlingsform. Det går fort mellan slalompinnar, på vippbrädor, genom tunnlar och över hinder. Oftast är hunden lika förtjust som publiken, och förhoppningsvis hinner även föraren med i de snabba turerna.

Klasser

- Agilityklass I - III
- Agilitylagklass

Ett lag består av 3 - 4 hundar. En förare får starta med maximalt två hundar. Lagets resultat räknas på de tre bästa ekipagens resultat. Resultat från agilitylagklass räknas ej som merit till de individuella klasserna.

- Hoppklass I-III

A-hinder, balansbom, gungbräda samt bord ingår ej.

- Hopplagklass

A-hinder, balansbom, gungbräda samt bord ingår ej. Svårighetsgrad enligt hoppklass II. Ett lag består av 3 - 4 hundar. En förare får starta med maximalt två hundar. Lagets resultat räknas på de tre bästa ekipagens resultat. Resultat från hopplagklass räknas ej som merit till de individuella klasserna.

Samtliga klasser indelas i tre storleksgrupper:

Small : Tillåten för hundar vars mank-höjd är under 35 cm
Medium : Tillåten för hundar vars mank-höjd är 35 cm och över men under 43 cm
Large : Tillåten för hundar vars mank-höjd är 43 cm och därutöver

Mer information om agility här och regler

Bruksprov

Svenska Brukshundklubben arrangerar årligen över 8 000 bruksprov runt om i landet. För att få delta i bruksprov måste hunden vara registrerad i Svenska Kennelklubben. I fyra olika klasser, från appelklass till elitklass, prövas hundens färdigheter. Gemensamt för de olika nivåerna är att hunden prövas dels i lydnadsprov, dels i fältprov. Årligen arrangeras SM i bruksprov dit landets bästa ekipage kvalificerar sig.

Grupp- och klassindelning

Grupperna är:

Appellklass (akl)

Skyddshundsgrupp (skh-gr)

Spårhundsgrupp (sph-gr)

Rapporthundsgrupp (rph-gr)

Sökhundsgrupp (sökh-gr)

Inom skydds-, spår-, rapport- och sökhundsgrupperna tävlas i lägre klass lkl), högre klass (hkl) och elitklass (ekl). Vid tävling om svenskt ästerskap tillämpas reglerna för elitklass.

Lydnadsprogrammet i bruksprov
Lydnadsprogrammet är en obligatorisk del i bruksprovet som alla ekipage genomför. På den enklaste nivån, appellklass, genomför ekipaget grundläggande lydnadsmoment såsom att gå fot, gå före, inkallning, apportering, hopp och platsliggande. För varje klass ökar svårighetsgraden.

Bruksprovsgrenar
Förutom lydnadsmomentet genomför alla ekipage en specialgren (fältprov). Det finns fyra specialgrenar; skydd, sök, spår och rapport. Alla specialgrenar skiljer sig åt och ställer olika krav på hunden. Vill man träna och tävla i Bruksprov kan man alltså hitta en gren som passar hunden speciellt bra.

Svenskskydd
Skyddshunden tävlar i grenen som kallas för Svensk-skydd. Här iscensätter man ett angrepp där hunden ska försvara och skydda sig och sin förare. Hunden ska också visa att den klarar att förfölja, gripa och bevaka en figurant. I skydd får bara bruksraser tävla och det krävs en speciell licens för att få tävla. Skydd är en tuff sport som är spännande att titta på. Hundarna kan se farliga ut, men rätt tränade hundar är snälla familjehundar som ser skyddet som sin favoritlek.

Sök
Sökhunden har utvecklats från sjukvårdshundar som i början av 1900-talet användes för att leta rätt på skadade personer i krigshärjade områden. Idag används sökhunden vid till exempel skallgång efter försvunna personer. I den här grenen får alla hundar som är registrerade hos Svenska Kennelklubben tävla och det finns fyra svårighetsgrader som är uppdelade i klasser; appellklass, lägre klass, högre klass och elitklass. I elitklass ska sökhunden leta rätt på tre personer i ett starkt kuperat skogsområde som är 100 meter brett och 300 meter långt.

Spår
Spårhunden ska följa ett spår där en människa har gått. Spårhundens färdigheter är mycket användbara och används flitigt av både polis och militär, men också av jägare där jakthundar tillämpar samma princip för att spåra vilt. Bland bruksgrenarna är spår den vanligaste. Precis som med sökhunden får alla registrerade hundar tävla. Även här finns det fyra olika klasser som skiljer sig i svårighetsgrad. I elitklass ska hunden följa ett spår som är cirka 1 500 meter långt och som är upp till två timmar gammalt.

Rapport
Rapporthunden användes ursprungligen i försvaret för att springa med meddelanden mellan olika förband. De meddelanden som skulle skickas fanns i en behållare som var fäst vid hundens halsband. I den här grenen sätts hundens alla sinnen på prov då den ska klara att springa självständigt en längre sträcka och snabbt kunna spåra och hitta sin förare. Denna tränings- och tävlingsform är socialt inriktad, då den kräver att två personer deltar. I elitklass springer hunden sammanlagt över sex kilometer.

Bruksprov Bevakning

Svenska Brukshundklubben utbildar bevakningshundar och förare till Försvarsmakten. Grenen är relativt ung men börjar intressera fler och fler medlemmar. Grenen består dels av fältprov och dels lydnadsprov. Man kvalificerar sig till tävlan i grenen genom att uppnå kvalificeringspoäng i appellklass eller genom att utbilda och certifiera hunden som bevakningshund. Certifierade hundar har alltid företräde till proven. Även icke registrerad hund som är certifierad som bevakningshund äger rätt att delta.

Grupp- och klassindelning

Bevakningshundgruppen (bvh-gr) Inom bevakningsgruppen tävlas i lägre klass (lkl), högre klass (hkl) och elitklass (ekl).

Lydnadsprogrammet i bruksprov bevakning
Lydnadsprogrammet är en obligatorisk del i bruksprovet och svårighetsgraden ökar för varje klass.

Patrullering med spårupptag
Spår föregås av patrullering med spårupptag. Hunden föres i koppel och skall under patrulleringen markera och ta upp ett spår. När hunden spårat en kortare sträcka i koppel beordras föraren göra halt. Ekipaget skall lugnt avvakta till dess att tävlingsledaren ger order om att byta till sele och spårlina och därefter fortsätts spårarbetet. Markering och upptag av spår efter person är en mycket viktig förmåga för en tjänstehund och användes mycket ofta av både försvar och polis.

Spårning
Spårarbetet genomförs i sele och lina. Spåret har gåtts av en person. Längd och ålder på spåren varierar mellan klasserna. I spåret placeras apportföremål av olika material som hunden skall markera och som föraren redovisar vid spårets slut.

Patrullering
Föraren patrullerar en sträcka med hund, längden varierar mellan klasserna. Figuranter placeras på ömse sidor av patrullsträckan. Hunden skall markera figuranterna antigen genom luftvittring eller med hörseln. En figurant är placerad så att vittringen av denna förflyttar sig in över patrullstigen och den andra på motsatta sidan är i rörelse för att hunden skall uppfatta de ljud som figuranten åstadkommer. Avståndet till figuranterna blir längre ju högre upp i klasserna man tävlar.

Mer information om bruksprov bevakning här och regler

Freestyle

Trots att Freestyle är en ganska ny tävlingsform i Sverige har den redan blivit väldigt populär och uppskattas av både de tävlande och publiken. Man kan beskriva freestyle som ett lydnadsprov till musik, men föraren lägger själv upp programmet, väljer musiken och vilka rörelser hunden ska utföra. Ett freestyleprogram består av tre bitar som tillsammans ska bilda en enhet: Att träna in rörelser som hunden ska kunna utföra på kommando, att välja musik som i tempo och takt passar hunden och föraren och slutligen att ordna rörelserna i en bra följd så att det passar till melodin och tempoförändringarna.

I freestyle finns två tävlingsgrenar: freestyle (FS) och heelwork to music (HtM). Freestyleklassen har mycket få restriktioner vad gäller programmens utformning. HtM-klassen innehåller tio fasta fotpositioner, programmet ska vara uppbyggt kring en eller flera av dessa.

Klasser

Freestyle (FS) klass 1,

Freestyle (FS) klass 2

Freestyle (FS) klass 3

Heelwork (HtM) klass 1

Heelwork (HtM) klass 2

Heelwork (HtM) klass 3

Mer information om freestyle och heelwork to music här och regler

IPO, BHP, BSL och BSP

Svenska Brukshundklubben har även tävlingar i IPO (Internationell Prövningsordning) som är en kontinental variant till vår skyddshund. I IPO ingår skyddsarbete, spår och lydnad. Det är främst våra rasklubbar som arrangerar tävlingar i IPO. BHP (BruksHundProv) har liknande regler som IPO. I BSL (Brukshundprov Spår Lydnad) ingår endast spår och lydnad. BSP (Brukshundprov SPår) är ett rent spårprov.

Klasserna är:

- BeHörighetsprov (BH)

- Brukshundprov-Spår/Lydnad klass 1 (BSL1)

- Brukshundprov-Spår/Lydnad klass 2 (BSL2)

- Brukshundprov-Spår/Lydnad klass 3 (BSL3)

- Brukshundprov-Spår klass 1 (BSP1)

- Brukshundprov-Spår klass 2 (BSP2)

- IPO/BHP 1, IPO/BHP 2, IPO/BHP 3

- IPO-FH

För mer information om bruksprov och IPO här och regler

IPO-R

IPO-R är en form av bruksprov som på senare år blivit mycket populär. I Sverige kan man starta i grenarna spår, ytsök och ruinsök. Alla grenar är öppna för vem som helst, utom den högsta klassen i ruinsök som bara är öppen för räddningshundar.

Grupp- och klassindelning

IPO-R arrangeras enligt FCI:s regler i grupperna spår, ytsök och ruinsök (ej lavin- eller vattensök)

samt i klasserna A och B

Mer information om IPO-R här och regler

Korning

Korning utvecklades som kontrollfunktion för brukshundar för länge sedan och innehåller tre delar, en mentaldel, en exteriördel och en veterinär kontrolldel.

Mentaltest
Mentaldelen kallas i dagligt tal för mentaltest. Hunden måste vara mellan 18 och 48 månader för att delta. Mentaltesten innehåller delar såsom samarbete, social självsäkerhet, rädslor etc. Två domare bedömer hunden utifrån ett poängsystem och hunden får godkänt eller icke godkänt.

Exteriörbeskrivning
En exteriörbeskrivare känner igenom hunden och bedömer hur hunden ser ut utifrån rasstandarden (ett dokument som beskriver hur en ras ska se ut). Beskrivaren fyller i ett omfattande protokoll antingen blir hunden godkänd eller icke godkänd på exteriördelen.

Veterinärdel
I korningen ingår det också att röntga höftlederna. Många hundraser har problem med ett ärftligt fel som heter höftledsdysplasi. Hundens höfter bedöms utifrån en skala mellan A och E, där A och B-höfter är godkända.

Om hunden blir godkänd i samtliga delar erhåller hunden titeln korad vilket är mycket meriterande. Resultatet redovisas på Svenska Kennelklubbens hunddata

Lure coursing

Lure coursing, "simulerad harjakt", har funnits i Sverige sedan i slutet på 70-talet. Sedan 1999 har lure coursing varit ett bruksprov för vinthundar, med certifikat, cacil och championat, under Svenska Vinthundklubben.
Lure coursing kör man på öppna fält, gärna lite kuperat. Man sätter ut 10-15 "trissor" i marken, sedan drar man en lina mellan dessa trissor med en plastpåse i änden. Linan dras av en motor med bilbatteri. En lure coursing bana kan alltså se ut hur som helst! Beroende på hur trissorna är satta gör "haren" kast åt olika håll, precis som en riktig hare skulle göra för att komma undan. På tävling är banan vanligtvis på 700-1000 meter och det är två heat.

Mer information om Lure coursing här och regler

Lydnadsprov

I  lydnadsprov tävlar man med hunden i fyra olika klasser där svårigheterna ökar successivt. Den lägsta klassen består av grundläggande moment såsom fotgående med och utan koppel, hopp och platsliggande. De flesta tävlingar går i Svenska Brukshundklubbens regi men lydnadsprov förekommer även hos andra specialklubbar och i samband med utställningar. Eftersom de tävlande hundarnas storlek kan variera har man anpassat vissa moment. Ett exempel är hoppmomentet där hundens ska hoppa över ett hinder, där hinderhöjden är anpassad till hundens storlek.
Alla hundar som är registrerade hos Svenska Kennelklubben har rätt att delta i lydnadsprov. Sedan 2008 kan även oregistrerade hundar tävla genom att ansöka om en speciell tävlingslicens.

Klassindelning

Lydnadsprov indelas i fyra klasser:

- Klass I

- Klass II

- Klass III

- Elitklass

Mer information om lydnadsprov här och regler

Mentalbeskrivning Hund (MH)

Mentalbeskrivning Hund (MH) är den testform som används för att få en bra bild av hundarnas mentalitet. Den här testformen har också rönt ett stort intresse utanför Sverige. Alla hundägare har möjlighet att anmäla sin hund till MH och de ger hund-ägaren en bra bild av vem hunden är i andra änden av kopplet. För att uppnå de höga krav som Svenska Brukshundklubben ställer på bruksrasernas avelsprogram finns det krav på att hundar (över 18 månaders ålder) har genomgått MH om man t ex vill tävla Bruksprov, genomföra tjänstehunds-utbildning eller bedriva avel. MH är inget test där hunden blir godkänd eller underkänd, utan mer en beskrivning som protokollförs.

För att läsa mer om hur ett MH går till klicka här

Rallylydnad

Sporten bygger på att hund och förare genomför en bana med 12-20 moment beroende på svårighetsgrad. Varje moment illustreras av en skylt som med text och bild beskriver hur övningen ska utföras.
Totalt finns det ca 70 moment i fyra klasser: Nybörjare, Fortsättning, Avancerad och Mästare.
Banan bestäms varje tävling av domaren och ska, efter banvandring, genomföras utan instruktioner från någon funktionär.

Domaren bedömer ekipaget medan de genomför banan, man börjar med 100 poäng från vilka avdrag görs. Föraren får gärna prata, uppmuntra, klappa i händerna eller använda andra verbala uppmuntrande förstärkningar i syfte att uppnå bästa möjliga resultat. I rallylydnad krävs inte ett perfekt fotgående, men det ställer höga krav på samarbete och kontakt. Det är inte tillåtet att ge hunden tillrättavisande, åthutande eller för hunden obehagliga kommandon. Föraren får heller inte medvetet vidröra hunden.

Rallylydnad är en perfekt aktivitet för den vanliga familjehunden och bygger på glädje och samarbete dessutom är det en underhållande hundsport att titta på. Via träningen ger rallylydnaden dig och din hund en bättre kontakt och du får en hund som är lydig, följsam och samarbetsvillig. Då rallylydnad inte är fysiskt krävande passar det också för både äldre hundar och förare.

Rallylydnad är ingen officiell tävlingsgren i Sverige ännu. Brukshundklubben håller på med arbetet att ta fram officiella tävlingsbestämmelser för att rallylydnad ska bli en officiell tävlingsgren från 1 juli 2011.

Läs mer under regler

Utställning

Utställningar kan anordnas av SKK och till SKK anslutna läns- och specialklubbar samt avtalsanslutna rasklubbar. Det finns mycket att se och tänka på då man vill anmäla sin hund till en hundutställning. Det finns regler och bestämmelser, t.ex. måste hunden vara registrerad i Svenska Kennelklubben, ägaren ska vara medlem och det finns krav på att hunden är vaccinerad.

Klasser
Då du anmäler måste du ange vilken klass hunden ska delta i. Det som avgör är hundens ålder och/eller meriter, t.ex. jakt- och bruksmeriter. Se SKK´s Utställnings- och championatbestämmelser eller kontakta SKK´s informationsavdelning, e-post: info@skk.se för mer information. Det är viktig att du anmäler till rätt klass då det endast i undantagsfall går att byta klass.

Klasser att anmäla till:

Valpklass 6-9 månader (inoff) (vissa utställningar från 4 månader) (ej alla utställningar som tar emot valpar)

Juniorklass 9-18 månader (junkl)

Unghundsklass 15-24 månader (ukl)

Bruks- resp. jaktklass 15- månader (bkl/jkl)

Öppenklass 15- månader (ökl)

Championklass 15- månader (chkl)

Veteranklass 8- år (vetkl)

Avelsklass (avelskl)

Uppfödarklass (uppfkl)

Regler och bestämmelser

Det finns som sagt en hel del att tänka på då du vill ställa ut din hund. Utöver medlemskap och vaccinering, finns det bestämmelser kring medverkan i klassen, dopning, karenstider, kupering med mera. Du är skyldig att känna till dessa regler och bestämmelser.

Läs mer under regler

På plats

Väl på plats på utställningen måste du passera en veterinärkontroll där bland annat hundens vaccinationsintyg kontrolleras. Var beredd att också visa hundens nummerlapp för att komma in. Bedömning av hundarna sker i egna ringar. Uppgifter om i vilken ring din hund ska vara i brukar stå på anmälningsbekräftelsen du har fått någon vecka innan utställningen, tillsammans med din nummerlapp. Har du inte fått någon information några dagar innan utställningen, ta kontakt med arrangören för att kontrollera att det inte blivit något fel.

Väl inne i ringen finns domare, ringsekreterare och eventuellt elever och aspiranter som håller på att utbilda sig, men inga andra personer. Ringsekreteraren ropar in de hundar som ska bedömas i respektive klass och inga andra hundar ska finnas i ringen.  Väl inne i ringen är det domaren som bestämmer hur hundarna ska visas, ofta får alla går runt ett varv innan domaren tar en närmare titt på varje enskild hund. När domaren går igenom varje hund talar han/hon om sina åsikter om hunden till ringsekreteraren som skriver ner det på en kritiklapp. Denna kritiklapp får du ta med hem efter att bedömningen är klar. Värt att tänka på är att det är hundens utseende, kondition och presentation för dagen som domaren kan bedöma.

När väl alla hundar fått sin bedömning i respektive klass, placeras de hundar som fått ett första pris i kvalité - rött band. Och det finns sedan även möjligheter att gå vidare i olika steg. Detta kan te sig lite krångligt och rörigt, men har man väl förstått systemet är det enkelt att följa med. Reglerna för bedömningsordningen finns att läsa i SKK´s Utställnings- och championatbestämmelser eller i SKK´s broschyr "På hundutställning", båda finns att beställa via e-post: info@skk.se .

På så kallade officiella utställningar skickar arrangören resultatlistorna till Svenska Kennelklubbens kansli som lägger in detta i SKK´s hunddatabas. Du kan alltså gå in och se din hunds resultat i SKK´s webbtjänst Hunddata. Tiden för när resultaten läggs ut kan dock variera kraftigt, beroende på när SKK får in resultaten, men räkna med några månaders fördröjning.

Mer information om SKK´s utställning här

Brukshundklubbens utställningar

En av Svenska Brukshundklubbens uppgifter är att tillhandahålla mentalt och fysiskt friska samt funktionsdugliga hundar. Det innebär bland annat att de hundar de har avelsansvar för ska vara byggda både för att arbeta och raserna måste också vara rastypiska. Ett av verktygen för att säkerställa rasernas exteriör är utställningsverksamheten. Här bedöms raserna utifrån den rasstandard som finns för varje ras. Standarden bestäms av rasernas hemländer och fastställs av FCI (Fédération Cynologique Internationale). Brukshundklubbens distrikt, rasklubbar och lokalklubbar arrangerar varje år ca 100 officiella utställningar för bruksraserna runt om i hela landet. Dessutom arrangeras ett stort antal inofficiella utställningar där även hundar som inte är av bruksras deltar. Dessa utställningar kan fungera som ett mycket bra träningsevenemang för både hund och ägare.

Mer information om SBK´s  utställning här , SBK´s utställningsbestämmelser och de nya utställningsbestämmelser 2011

Med reservation för ändringar